Summa sidvisningar

måndag 19 november 2012

Måndag-efter jobbhelg.



Hur trött är man på en skala om man varit på jobbet i 25 timmar????!!!!Jävligt trött skulle jag nog vilja säja.Ärligt hur många skulle vilja ha ett jobb där du åker hemifrån lördag vid 14 o kommer hem söndag efter 16.Där du visserligen får sova,vila,mellan 22 o 07 men där du sover mestadels som om du hade en nyfödd i huset,dvs på ett öga,även om jag säjer att jag fått sova så kommer den där bakrusetröttheten så fort du kommer hem,du blir lixom helt dö i hela kroppen o hjärnan hänger inte med överhuvudtaget,undrar hur nyttigt det är att köra så här vecka ut o vecka in,år ut o år in??!!kroppen får aldrig riktigt ro,den går på högvarv hela tiden,allt blir på något sätt omkullkastat.Jag känner i alla fall av det i min kropp,jag känner mej aldrig riktigt utvilad!!Sen finns det fördelar rent ledighetsmässigt,du är ofta ledig flera dar i sträck,du kan ta tillvara dina veckodagar o hundarna i vårat fall,har alltid ngn hemma.Alla arbeten o alla arbetstider har väl sina för-o nackdelar men jag tror ärligt inte att vi är funtade för att jobba olika tider utan jobba dag,äta på bestämda tider o ha samma ledighet jämt,då mår nog trots allt kroppen bäst.Nu är läget som det är o jag går på en veckolång ledighet,inte enbart ett eget val utan veckan som kommer innehåller åxå en tripp till födelseorten o träff med bröderna för att försöka komma överens om huset!!!!har haft ett timslångt samtal med min ene bror idag o när vi diskuterar så blir allt så självklart o han uppmanar hela tiden "släpp allt" gå framåt,ja just de försöker o försöker men trillar dit igen jag kan lixom inte förlika mej med vissa saker,utalanden,jag grubblar så hjärnan blir röd,o funderar o vänder,vrider o funderar   ett varv till.På vad??? allt som hänt genom åren ,i min uppväxt,att aldrig ha varit önskad eller snarae att jag blev som jag blev o inte som dom önskat,att jag aldrig dög,att jag aldrig fick tillfredställa,att jag aldrig var bra nog!!!!Helvete vad trött jag blir på mej själv,varför går inte min hjärna bara att stänga ner"standbyläge" lixom.Nu får jag ju ändå inga svar,så som brorsan säjer.lägg ner,sluta strida,jupp så får det bli.....eller inte.kanske säjer denna lilla historia allt om mej.Jag gick på samtal hos kommunens "hjälpare,nån jäkla hjärnskrynklare" o efter 3.dje eller 4.de mötet sa han"vi kommer inte längre,du skyller allt på det sociala arvet o vill inte gå vidare,såna kan vi inte hjälpa"!!!!!Så är det nog jag vill fortsätta lida,har funnit min roll i samhället!!!!herregud,vilken flopp!!Det sista jag skrev här var nog mer ett samtal med mej själv,men what the fuck,sån ä jag o sån vill jag inte förbli,dax o börja jobba på den nya Evalena,idag,här o nu/Tills vi hörs ta hand om varann o er själva,jag vet hur det ska vara men inte hur jag ska göra!!!!!/Puss

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar